Konsten att göra det lätta svårt.
I fredags började en brud från spraydate SMSa en massa om att undertecknad skulle komma till hennes fest. Med tanke på hur mycket hon SMSade tog jag för givet att hon var smällfet. Därför kändes det lite tråkigt och omotiverande att bara sticka dit, spela ut korten rätt och trycka dit den. Istället valde jag att höjda ribban och svårighetsgraden lite genom att trycka i mig lite psykadeliska vitaminer och dra på festen med ST i släptåg.
Att lyckas charma en antidrogdonna när man hallucinerar, tiden går i slow motion, man sluddrar och allt hon säger låter som meningslöst osammanhängande pladder är inte det lättaste men det höll på att gå vägen. Framåt midnatt hade jag nämligen nyktrat till från de psykadeliska vitaminerna och det var en raksträcka mot score. Men då hände det som inte fick hända, den jävla pentylonbakfyllan slog till. Om någon en fredagskväll börjar skaka och svettas floder kan denne för all del ha drabbats av influensa men den slutsatsen hade inte jag dragit och det gjorde inte heller antidrogdonnan.
Så hon började lacka på mig. Efter att ha lackat ett tag verkade hon ha ändrat uppfattning och verkade sugen igen. Då började hennes väninna lacka på mig. Efter att ha lackat på mig ett tag drog hon helt plötsligt till med "Äh va fan, nu får jag sluta hyckla, har du något över till mig?" Det hade jag inte och eftersom jag mer sugen på att sticka hem och dra i mig tre liter vatten än vad jag var på att eventuellt få till det med en småfet brud flydde jag fältet!
Noterat:
-
Det potentiella ragget var inte smällfet utan bara småfet.
-
Eftersom ST tänder på småfeta brudar var han mer tänd på henne än vad jag var fastän det var mig hon tafsa på.
-
Om en snygg brud verkar sugen och försöker locka över mig till en fest, ska jag låta bli vitaminerna!
// Mastern
