I systrarnas fotspår och våldsamma datorspel.

Efter kursens andra dag hade jag ett samtal med min moder via telefon. Det visade sig att mina systrar också hade gått diverse reseledarkurser i min ålder för att sen komma på att det inte var något för dem. Fördelen jag hade var att min kurs var både billigare och kortare. Stärkt av dessa visa orden förberedde jag mig för de två dagars slölyssnande och kakkrängande som återstod.

På söndagen fick jag så mitt diplom. Nu fattas bara en bunke ramar så kan jag snart fylla väggen med diverse mer eller mindre vettiga diplom, enda kruxet är att dessa sällan är särskilt mycket att titta på.  Mitt mål med att gå ner i vikt omintetsgjordes åtminstone dessa dagar då jag nu åter väger som jag gjorde efter jul.


Om jag någon gång är så här fet, så gör slut på mitt lidande illa kvickt!

Eftersom Scandichotellet vi befann oss på låg ut i ghettot fick jag även erfara denna kultur under kvällarna. När jag befann mig på ett spelcafe i närheten för att stilla min datorabstinens fick jag en helt ny definition på begreppet våldsamma datorspel. Det var kort och gott två invandrargäng som möttes i Modern Warfare 2 och när spelrundan var över, tog de kort och gott handlingen ut till verkliga världen, så stolarna flög och knytnävarna haglade. Efter en stund sa ägaren till dem att lugna sig och nästa spelrunda började som om ingenting hade hänt. Snacka om att leva sig in i spelet!

// Mastern

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0