Några livstecken med mera.
Från bloggens facebookfansida (Ja det finns faktiskt en sådan) såg jag ett meddelande tidigare idag om att det var dags att gå ur mitt ide och börja blogg igen. Uppenbarligen hade detta meddelande någon form av effekt eftersom jag skriver detta inlägg i detta nu, om det sen rör sig om elchocken som fick liv i bloggen eller bara en tillfällig väckning av liket det återstår att se.
Den viktigaste händelsen på sistone är att mina föräldrar släpade sig förbi och temporärt förvandlade Australien till Costa del Gratis för undertecknad. Allt gott har ett slut, och på fredag blir det att slita på bankkontot igen. Höjdpunkten var Jetbåtsåkningen i Sydney Harbour. Valskådningen var inte lika gött då båda jag och morsan var klena nog att bli sjösjuka en vindstilla dag. Det jag såg av valarna var inget märkvärdigt dock. En fet kosläkting som ser ut som en fisk och kommer upp för att andas var femte minut, vem bryr sig egentligen?
Färden till Fraser Island hade annars kunnat bli oktobers höjdpunkt om det inte vore för att en flygstrejk medförde att det som skulle bli en glassig gratisweekend på stränderna i Queensland förvandlades till en två dagars 130 mils bilresa i en miniatyrbil då mina föräldrar rimligtvis inte kunde förvänta sig att jag skulle åka med dom tillbaka med bilen till Sydney, när de hade köpt en flygbiljett till mig. Två dagar i en miniatyrbil och två dagars löneavdrag: Tack för det Qantas!
På jobbet har det efter att faktiskt ha jobbats en del de första veckorna fallit tillbaka till ett lugn som bara kan brytas av en flygstrejkt eller en överenergisk chef från USA. Flygstrejk var det som sagt men lagom tills jag kom tillbaka hade den lagt sig. Chefen från USA har säkerligen bättre saker för sig än att granska Masterns arbetsinsatser så där känner jag mig också säker ett tag till då hon annonserat att hon blir kvar i USA ett bra tag.
På kvinnofronten är det som väntat dödsstiltje. tråkigt nog lyckades jag inte bygga upp något momentum efter mina inte allt för snygga mål. En dubbeldejt där jag och Syratomten mötte på några kvinnor som Mastern hittat är allt. Att gå på dubbeldejt med Syratomten som inte direkt är känd för att charma trosorna av kvinnor är ju sällan framgångsreceptet för succe men ett större problem var att bruden som kallat dit mig var tjock, och att lägga i en tokoffensiv på väninnan framför ögonen på valen, ja det känns inte direkt som formel 1A för succe. Lyckligtvis kan jag skylla dödsstilltjen på att jag spenderat en massa tid med mina föräldrar och så vidare. ST som varit arbetslös, har bankkontot välfyllt och troligtvis även har utseende för att få ligga oftare än var tredje år, får skämmas mer än jag på den fronten.
För att rapportera om övriga stjärnor här nere så har The Korean Casanova fått för sig att han ska tjäna mer än undertecknad. Eftersom han uppenbarligen saknar all talang på att löneförhandla så innebär detta att han jobbar från 9-23 och därmed uppenbarligen saknar tid att jaga. The Korean Killer är 20 och har aldrig blivit kysst. Inte direkt sidekickmaterial. Den enda Sidekicken med lite potential är den alkoholiserade dansläraren som enligt egen utsago har ett score på 95. Enligt egen utsago såg förvisso hans nya ragg ut som Penny i "The Big Bang Theory" en version som fick revideras kraftigt då ragget la till honom på facebook och undertecknad därmed kunde se hur hon verkligen såg ut. Med tanke på att hans föregående ragg gick under namnet Big Momma, var svart som natten och vägde minst 100 pannor, så har jag trots allt en viss förståelse för hur han kunde se skönheten i hon nya.:)
I övrigt har jag några projekt jag jobbar på, men uppdatering om dessa kommer senare.
// Mastern
Kommentarer
Trackback